Igår såg jag en film som tävlar om Bronshästen i Stockholm Filmfestival. Det var en Viktig Film som handlade om inbördeskriget i forna Jugoslavien och om hur vanliga människor plötsligt blir bödlar. Filmen var 80 minuter lång men kändes snarare som 800 minuter. Den var helt enkelt inte särskilt bra. Men när filmen väl är slut händer det som så ofta sker på festival.Publiken applåderar.
Varför?
Är regissören, producenten eller någon av skådisarna på plats? Nej, det är dem inte. Applåderar vi biografmaskinisten för att han lyckades så bra med skärpan? Vill vi hylla oss själva för att vi höll oss vakna? Eller är det vår egen goda smak som applåderas?
Jag har inte svaret. Men känns inte hela upplägget lite fånigt?
Är det inte ett poserande precis som påsarna i bokhandeln på Götgatan. Genom att applådera visar man att man har förstått och uppskattat en svår film. Det är en kul social markör applåder. Applådera när actionhjälten skjuter skurken samtidigt som han rycker den vackra flickan ur den brinnande bilen = jag är white trash
SvaraRaderaApplådera på filmfestival = jag är intellektuell och går mest på teater där man applåderar skådespelarna
Applådera stående på filmfestival när alla andra sitter ner = jag är intellektuell och har förstått filmen på ett plan som ni andra inte har
Haha, en strålande analys och det är nog helt riktigt tror jag; det handlar om att positionera sig genom social markörer.
SvaraRaderaDet finns ytterligare en typ: de som inte applåderar utan istället sitter lugnt kvar under tystnad när eftertexterna rullar = jag är intellektuell och har förstått filmen på ett plan som inte ens filmskaparna själva har gjort men jag skulle aldrig manifestera detta genom vulgära applåder.
Yepp, funderade på det men tyckte min kommentar redan började bli lite lång. Roligaste är det på filmfestivaler när de visat en liten rumänsk dokumentär om en fårahede i Uralbergen och det alltid är nån i publiken som sitter kvar och låtsas vara intresserad av vem som var sjunde ljusassistent
SvaraRaderaJag säger som i Sällskapsresan: "Om vi störtar, kastar dom tomater på piloterna då?"
SvaraRaderaAngående eftertexter, jag kan tycka att det är en rätt skön avslutning att bara sitta kvar och lyssna på musiken och insupa atmosfären och försöka förstå vad det var man just gick igenom. Ungefär som att eftersvettas i relaxavdelningen efter en väldigt skön bastu. Det finns inget värre än när TV3 klipper eftertexterna för att gå över till mer viktiga saker som reklam. Såna tillfällen känner jag mig faktiskt blåst på konfekten...
/Ingo
Festivalbesökare vet inte vad TV3 är så det du beskriver är för dem helt okänt.
SvaraRaderaFörvisso. TV3 hade ju en gång en slogan: "TV3. Bättre än verkligheten". På allvar...
SvaraRadera/Ingo