söndag 15 november 2009

Yes he can; but he sure hasn´t yet

Känner mig oerhört peppad inför kvällens dokumentär på SVT om Obamas väg till makten. Jag hör till den skara människor som fortfarande tycker att han är helt fenomenal. I USA har han fått en del kritik för att han fortfarande pratar och agerar som att valrörelsen aldrig tagit slut. Men jag gillar det; det är som en trailer som aldrig tar slut. Bara höjdpunkter. Inga longörer. Eller som andra menar; mycket snack, lite verkstad. Fast det stämmer ju inte. Han har ju faktiskt uträttat en hel del.

Kanske är jag lättköpt, men jag faller varje gång för hans karisma, hans något pompösa framtoning och hans enastående retoriska skicklighet. Minns när han, strax efter tillkännagivandet att han skulle kandidera, medverkade i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Minns hur han lyhört alltid fanns sig till rätta och hur han retoriskt alltid anpassade sig till rådande program eller sammanhang. Och hur han alltid lyckades framstå som den skönaste snubbe du någonsin träffat. Det sistnämnda sades ju i och för sig även om George W Bush under hans första valrörelse.

Hur som helst. Kolla in SVT2 ikväll kl 22 om inte annat för att finslipa The O-dance

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar